Allmänn genetik
Gener, arvsanlag, består av DNA som kodar för proteiner och som styr utveckling och funktion hos en individ.
Kromosom, en stor molekyl som bildas av en lång ihopnystad sträng av DNA och som bär våra gener. Gener finns som par på homologa kromosomer, och alla gener har en specifik plats, ett locus på kromosomen.
Man skiljer i ärftlighetssammanhang mellan begreppen genotyp och fenotyp.
Genotyp är den totala uppsättningen gener.
Fenotyp är de gener som uttrycks, de egenskaper som syns.
Allel, är olika varianter av hur en gen ser ut.
Att det ena anlaget för en viss egenskap är dominant och det andra recessivt, innebär att den dominanta allelen kommer att undertrycka den recessiva.
Den dominanta allelen bestämmer då avkommans fenotyp= dominant effekt.
Dominant allel, (ett dominant anlag) f ör en heterozygot, den allel inom ett genpar som har starkast uttryck.
Recessiv allel, uttryck syns inte i närvaro av den dominanta.
Recessiv effekt, då två kopior av samma allel krävs för för att skapa en viss egenskap.
Heterozygot är en individ med två olika alleler för en viss gen.
Olika alleler i de två homologa kromosomerna i var cell.
Olika alleler har alltså ärvts från vardera föräldern.
Homozygot, är en individ med två exakt lika alleler för en viss gen.
Samma allel i dubbel uppsättning
Om man har samma alleler i arvsanlagets locus är man homozygot för anlaget; om man har olika är man heterozygot.
Autosomal nedärvning, är icke könsbunden dvs. samma nedärvning hos båda könen.
Könsbunden nedärvning, gen finns vanligen på X-kromosomen.
Monogena egenskaper, en gen i ett locus.
Polygena egenskaper, gener i flera loci samarbetar och påverkar vissa egenskaper.
Epistatik (=geninteraktion), interaktion mellan två eller flera gener som kontrollerar en enskild fenotyp.
Inkomplett penetrans, en gen finns närvarande- men utrycks inte i alla individer.
Inkomplett dominans, (intermediär) gen i dubbel uppsättning. Istället för det vanligaste 3:1 utfallet, så är utfallet 1:2:1 eftersom båda allelerna är starka. Man kan se en skillnad i de tre fenotyperna i regel.
Kodominant, i kodominant nedärvning påverkar egenskaperna i båda allelerna fenotypen hos en heterozygot.
Pleiotropy, en gen kan påverka 2 eller flera tillsynes obesläktade egenskaper.
Melanocyter, pigmentceller som producerar pigmentet melanin.
Melanoblaster, förstadie till melanocyter.
Kattens genetik
Katten har 38 kromosomer dvs. 19 par. Hälften kommer från modern och hälften ifrån fadern. Sista paret bestämmer könet, dvs. könskromosomerna.
En katt med uppsättningen XX är en hona och en katt med uppsättningen XY är en hane.
Pälsfärg genetik
Genetiken om kattens pälsfärger är komplex. När embryot utvecklas migrerar melanoblasterna från ryggmärgens närhet och sprider sig ut mot ryggen och buken för att slutligen nå huden. Där differentieras de till melanocyter för att börja tillverka melanin. Migreringen kontrolleras av minst 2 gener w och S. Produktion av mönster och plats av pigmentet bestäms av ytterligare gener.
Pigmentproducerande gener
Dessa gener kontrollerar produktion av melanin som startar med aminosyran tyrosin.
Det finns två typer av melanin:
- Eumelanin (svart)
- Phaeomelanin (orange/gul)
Hårlängd
Anlaget för kort päls (LL, Ll) är dominant gentemot anlaget för recessiv lång päls (ll).
Håret har en distinkt tillväxtfas följt av en vilofas. Långhårskatternas tillväxtfas kan vara längre än det normala.
C-locus, färggenen
C, producerar enzymet tyrosinase (TYR) som kontrollerar melaninsyntesen. Wildtypen C är dominant och ger full pälsfärg, oavsett.
Allelen cb, (sepia, burmese) och cs producerar en temperatur känslig version av enzymet TYR (enzymet arbetar i låg temperatur och kan inte arbeta i normal kroppstemperatur). Konsekvensen blir att pigmentering bara sker i de yttre kallaste kroppsområderna. cb är mindre temperaturkänlig än cs, så cbcb katter har mer pigment än cscs katter. Allel c producerar inget aktivt enzym alls, cc katter blir albino. cc är den enda genotypen som är epistatisk till W allelen. En albino katt kan inte producera något pigment alls, vare sig melanocyter finns i huden eller inte.
Dessa genvarianter finns CC, Ccb, Ccs, Cc, cbcb, cbcs, cbc, cscs, csc och cc.
- C, fullfärg, dominant (vildform)
- cbcb, burmafärg
- cscs, Siames, Birma, Himalaya mm. Färgade points med ljus kropp, blå ögon
- cc, albino, opigmenterade rosa ögon
Neva Masquerade eller Colour point är alltså orsakad av en mutation i C- lokuset vilket ger siamesanlaget med allelerna (cs/ cs) och är en mild form av albinism. En mutation i Tyr lokuset (formellt kallat albino eller c lokus) ligger bakom siames och burmafärgen. Burma fenotypen ger en annan form av albinism (cb/cb). Burmafärg (sepia) är den form av albinism som är allra mildast, där har katten mask, men bara en nyans avfärgning av bålen. Anlaget är ett autosomalt (icke könsbunden) recessivt anlag med fullständig penetrans (uttrycks alltid), vilket innebär att en maskad katt ger anlaget till alla sina avkommor. Pointade kattungar, cs/cs (siamesfärg) föds vita eftersom moderlivet är varmt. När kattungen blir några dagar, börjar de kallaste delarna mörkna och de varma delarna får då en cremé till vit färg. Även om siamesisk katt och andra pointade kattraser har en form av albinism, så är den oftast ofarlig. Eftersom tyrosinase (Tyr) mutationen endast till viss del orsakar avsaknad av pigment, så blir de inte lika känsliga för ljus som fullständiga albino djur. Olika typer av albinism hos domesticerande katter har man känt till de senaste 100 åren.
Korsningschema av;
Två heterozygota anlagsbärare av Nevagenen, Ccs och Ccs.
Recessivt anlag; behövs två anlag för att visa egenskapen, tex. maskad katt.
C | cs | 25% CC, ej anlagsbärare, homozygota. 50% Ccs, anlagsbärare, heterozygota. 25% cscs, maskade, homozygota. |
|
---|---|---|---|
C |
CC
|
Ccs
|
|
cs |
Ccs
|
cscs
|
W-locus, vit päls
W kallas dominant vit för det är en epistatisk gen. Före melanoblasterna tillverkar pälspigment, måste melanoblasterna migrera till huden. Melanoblasterna migrerar bara till huden i ww (homozygot ressesiv) katter. I WW och Ww katter saknar huden melanocyter och katten blir solid vit. Den epistatiska dominanta vita fenotypen maskerar andra pigment att bildas. Katt som bär W genen är inte alltid solida vita, ofta har de färgade fläckar på huvudet som brukar försvinna med åldern. Alla katter som har färg i pälsen har ww.
- W, vitfärg i hud och hår, gula eller blå ögon
- w, färgad katt
Homozygota vita katter WW, är mera benägna att få blå ögon och dövhet. Avsaknad av melanoblaster i hörselorganet resulterar i dövhet, sk. Pleiotropy.
Oavsett om katten är heterozygot eller homozygot W, så har blåögdhet och dövhet inkomplett penetrans.
S –locus, fläckar av vitt
Vitfläck är de katter som har någon av grundfärgerna samt vitt. Det är den andra genen som påverkar melanocyternas vandring. S är dominant över s. ss katter är helt pigmenterade. Ss katter mindre än 50% vitt och SS mer än 50% vitt.
Ss ger restrektiv vitfläckighet vanligtvis på tassar, nos, bröst och mage. Katter med minst vitt har små fläckar på bröst och mage. SS katter kan även bli helvita. Katter kan vara vita och vitfläckade samtidigt. Vitt är epistatiskt över vitfläck. Katter med Vanteckning brukar man inte ange mönsterkod på.
- SS, Van (minst 75% av katten skall vara vit)
- Ss, Harlequin (50-75% vitt) eller bicolour(minst 25% vitt)
- ss, Hel utfärgning, inga vita fläckar
Helt vita katter kan alltså vara;
- W-
- cc
- SS
Röd färg nedärvs könsbundet (O-locus)
Anlaget O (orange), som sitter på kromosomen X, gör så att svart pigment (eumelanin) omvandlas till rött (Feomelanin). Anlaget o (svart/icke-orange) omvandlas inte utan ger svart färg. Katters pälsfärg påverkas av O-genen i X-kromosomen på så sätt att allelen o åstadkommer svart färg och allelen O ger röd färg. Heterozygoten är fläckig i svart och rött (s.k. sköldpaddsfärg). De två allelerna är kodominanta.
Hanen, som endast har en X-kromosom, kan enbart ha anlag för rött (O) eller svart (o).
Honan, som har två X-kromosomer kan bära anlag för rött (OO), svart (oo) eller båda färgerna (Oo).
- OY, röd hane
- OO, röd hona
- Oo, sköldpaddshona, svart-vit mixad
- oo, svart hona
- oY, svart hane
Korsningschema av;
Röd hane OY samt sköldpaddshona Oo.
O | Y | 25% röda honor 25% sköldpaddor 25% röda hanar 25% svarta hanar |
|
---|---|---|---|
O |
OO
|
OY
|
|
o |
Oo
|
oY
|
Sköldpadda
Oo, är ett anlag för rött och ett för svart som gör att katthonan blir sköldpaddsfärgad.
Calicio honor är orange- svart mixade med vita fläckar (SS eller Ss).
- Sköldpaddshona agouti
Här hittar man ränder i både de röda och svarta partierna. - Sköldpaddshona icke- agouti
Här ser man pigmentets påverkan på den röda färgen som oftast är svagt randad men ränderna upphör direkt när det övergår till den svarta färgen.
Färg dilution (D-locus)
Normalt placerade pigmentkorn ger fullfärg (dense, D eller Dd). Fullfärg D är dominant över den diluterande dd, som består av ihopklumpade pigmentkorn och ger utspädd färg.
Anlaget d är recessivt, katten måste få anlagen d från båda föräldrarna för att bli diluterad.
Diluterat svart färg blir blått och rött blir creme.
Agouti (A-locus) viltfärg
Agouti päls (AA eller Aa) har ett band av gult nära toppen av varje svart hårstrå. Det gula bandet beror på att agouti proteinerna inhiberar att svart färg bildas under hårets tillväxt. Inhiberingen sker inte i icke- agouti (aa) katter som då är enfärgade, solid. Till de solida färgerna räknas blå, svart, röd och creme.
Det finns olika agoutimönster, tabby, tigré och spotted. Dessa mönster styrs av en annan serie som kallas T. Svansen ska vara försedd med ringar. En normaltabby har ca 6 ringar och en tigremönstrad har många fler. Alla katter, även solida bär på ett mönster. Agoutigenen avgör sedan om den syns eller inte. Icke-agouti genen aa fungerar inte så bra på röda och creme färgade katter, mönstret brukar synas. Ibland är det omöjligt att se skillnad på en röd och en rödtabby. Katter med agouti-gen (AA eller Aa) hos svartpigmenterade katter visar normalt:
- ”M” i pannan.
- Tunna linjer på kinderna.
- Svart eyeliner
- Ljusa ringar runt ögonen
- Mörkpigmenterade läppar och trampdynor
- Hakan är ofta väldigt ljus
- Pälsen inuti öronen är ljusbleka
- Tumavtryck på öronen
- Undersidan av svansen är ljus
- Ljusa morrhårskuddar
- En tegelfärgad/rosa nos med mörk kant runtom ”agoutinosspegel”
- Bandad kropp, ben och svans
Korsningschema av;
Om två heterozygota agoutikatter korsas Aa; så blir förhållandet 1:2:1.
A | a | 25% homozygota dominanta (AA) 50% heterozygota (Aa) 25% homozygota recessiva (aa). |
|
---|---|---|---|
A
|
AA
|
Aa
|
|
a
|
Aa
|
aa
|
Inhibitor (silver gen) I/i
I-, färg inhiberas, dominant (inkomplett dominant till i).
i-, ingen inhibering, recessiv.
Genen I- samarbetar med agoutigenen och nedtrycker produktionen av feomelanin (rött) pigment, den har lite effekt på eumelanin produktionen. När inget rött pigment bildas i hårtrået, blir det bara pigment där eumelanin finns. Resultatet blir ett hårstrå med vit eller grå färg och med tipping av ursprungsfärgen. Svartmönstrade katter blir svartsilvermönstrade. Solida katter blir smoke.
I vissa fall så bryter det röda igenom (inkomplett dominant), det kan hända om katten är Ii (heterozygot), då blir det gula pigmentet brunt eller solbrunt.
T, Tb- tabbygenen
Mönster av mörka ränder beror på ökad intensitet av pigmentering i vissa områden av kroppen. Dominant mönster är tigré (TT, Ttb) med tunna ränder på kroppen som en tiger.
Tabby (tbtb) med breda band som kan forma mönster som spiraler och tjurögon.
Alla katter har ovanstående mönster, även svarta katter. Men eftersom agoutigenen är epistatisk till T-genen, så ser man inte mönstret i icke-agouti katten. aa genotypen blockerar produktion av bandade hår och maskerar därför T-fenotypen. Ibland är det möjligt att se spökränder på svarta katter, speciellt kattungar.
O allelen är epistatisk mot agoutigenen, tabbyränder maskeras inte på röda katter.
- TT, Ttb, tigré
- tbtb, tabby
Mönsterkod
|
Mönster | Beskrivning |
---|---|---|
01
|
Van | Mer än 75 % vitt. Minde än 25% färg endast lite på huvudet och svans. |
02 |
Harlequin | 50-75 % vitt. Färgade fläckar på ryggen som är väl avskilda. |
03
|
Bicolour | 25-50 % vitt. Vita ben och bål. G ärna vit bläs och vit fläck på ryggen. |
09
|
Vit | Obestämd mängd vitt. Mindre än 25 % vitt |
11
|
Shaded | Shaded silver eller shaded golden |
21
|
Agouti | Mönstrad katt med obestämt mönster |
22
|
Tabby/Classic tabby | |
23
|
Tigré/Mackerel tabby | |
24
|
Spotted | |
25
|
Tickad | |
33
|
Colour point, NEM | |
omönstrad
|
Solid | saknar mönsterkod |
Färgkod
|
Färgnamn | Utseende |
---|---|---|
n
|
Svart (brun, vilt) | Svart |
a
|
Blå | Diluterad svart, blågrå |
d
|
Röd | Orange |
e
|
Crème | Diluterad röd, sandfärgad |
f
|
Svartsköldpadda | Svart/röd |
g
|
Blåsköldpadda | Blå/Crème |
y
|
Golden | Varmt kopparbrun till aprikos |
s
|
Silver | ns=svartsilver, as= blåsilver, ds= rödsilver, es= crèmesilver |
w
|
vit | Helvit katt |
x
|
Änne ej godkänd färg | ex. choklad, lila, kanel, fawn, amber |
Vidband gen, Wb-locus
Wb är en ofullständigt dominant allel som ökar bandbredden på agoutihår. Wb påverkar agoutidelen av hårstrået, där eumelanin (svart färg) “slås av” och gör banden vidare.
wb är en recessiv viltform med normal bandbredd.
Wb samarbetar med inhibitor genen (I-, ii), gör en silver katt till chinchilla, silver shaded eller vanligt silvermönstrad. Eller om en goldenkatt ska bli chinchilla, golden shaded eller goldenmönstrad. Har den effekt på smoke så blir de shaded silver smoke eller shaded golden smoke som är ett mellanting mellan smoke och shaded.
Dominant Golden är en "sent färgomslag" gen som har noterats. Kattungar som föds silver kan slå om till golden vid 2-3 års ålder. Goldenfödda katter kan då ge silver kattungar. Detta kan inte fungera med enbart ii. Om vidbandsgenen finns är inte är helt klarlagt, eller hur den fungerar tillsammans med andra gener. Det finns andra teorier till golden pigmentering också.
Polygener för ökning av banden
En polygen modell där det breda bandet beror på att ett eller flera loci stimulerar produktionen av agoutiprotein så mycket att utsöndringen av melanin helt avstannar. Olika saker som är påverkbara av polygener är bl.a benlängd, svanslängd och mängden av vit färg.
Polygener och ögonfärger
Olika ögonfärger är olikheter av pigment. Ögonfärgem är polygenisk. Ju mer pigment det finns, desto längre bort från grönt och närmare orange blir färgen. Om en kattunge har grönt närmast pupillen blir den grönögd. Om katten har gult närmast pupillen blir den gulögd eller kopparögd. Alla kattungar föds med blå ögon.
Rufism
Rufism representerar en stor variation av brun pigmentering hos katten.
Mängden rufism betämmer om en svarmönstrad katt får en varm brun färg eller mer grå färg.
Den bestämmer också om en röd katt ska bli mörkt röd eller ljust orange.
Här bidrar även polygener med effekt.
Avlar man på silver så vill man inte ha rufism som gör så att silverkatten ser varm och roséfärgad ut.
Smokefärgad katt
Om en kattunge har "spökmarkeringar" är det en smokefärgad katt dvs. de ser randiga ut pga "spökmarkeringarna" men detta kan försvinna då katten blir äldre.
Smoke-färgade katter har en silverljus underpäls medan hårtopparna är mörka, vanligast svarta (svartsmoke) eller blåa (blåsmoke).
Kattungen kan ha ljusare färg i innersta delen av pälsen vid öronbasen samt mellan tårna.
Magen, undersidan av svansen samt örontofsarna är också ofta lite ljusare.
Golden
Goldenfärg är nära kopplad till silver. Golden är som silver, fast med en varm cremeton istället för vitt och med färgade toppar, precis som silver.
Shaded golden som har en mörk aprikosfärgad bottenfärg utan spår av grått. Den mörkare färgen består av att hårstrået är tippat 1/3 med svart, d.v.s. går ner en bra bit på strået.
En mycket ljusare golden får man i färgen som heter shell/chinchilla och där strået bara har tippen färgad med svart, ca 1/8 del. Generna A-,Wb-, ii behövs i dessa fall.
Tipping
Den yttersta delen av hårstrået är mörkfärgat. Man kallar de olika typerna av tipping:
- 1/8 - dels tipping- chinchilla/shell
- 1/3 - dels tipping- shaded
- 2/3 - dels tipping- smokeFärg & mönster
Gen | Namn | Förklaring |
---|---|---|
AA, Aa aa |
Agouti icke-agouti |
Viltfärg, dominant, mönster syns Solid/enfärgad, recessiv |
BB, Bb bb |
Svart Brun |
Dominant Svart färg ressesiv |
CC, Ccs, Ccb cscs cbcb
cc |
Fullfärg Siamesfärg Burmesefärg (burma)
Albino |
Fullfärg utan mask, dominant Maskad ljus katt, blå ögon, recessiv till C Maskad mörkare katt, recessiv till C, inkomplett dominant till cs. Vit katt, rosa ögon, ressesiv till C, cb, cs |
DD, Dd dd |
Dense dilution |
dominant (svart, röd) recessiv (blå, creme) |
II, Ii
ii |
Inhibitor
normal färg |
Kontrollerar produktion av feomelanin, dominant. Silverfärg. Icke- silver, (golden, brunagouti), recessiv |
LL, Ll ll |
Kort hår Långt hår |
Kort hår, dominant Långt hår, recessiv |
O o Oo |
Orange/röd Icke orange (svart) sköldpadda |
Röd katt, könsbunden, dominant Icke röd katt, recessiv Hona sköldpadda, dominant |
RfRf, Rfrf rfrf |
icke-rufism rufism |
normal färg, dominant rödtonad färg, recessiv |
SS Ss ss |
Vitfläck Vitfläck Icke- vitfläck |
van or harlequin bicolor, co-dominant bicolor, co-dominant fullfärg, recessiv |
TT, Ttb tbtb |
tigré tabby |
Mackerel tabby, dominant Classic tabby, recessiv |
WW, Ww
ww |
Vit
icke-vit |
Vit katt, dominant, blåögd eller pdd-eye, (dövhet) Icke-vit päls, recessiv |
WbWb Wbwb wbwb |
Störst bandvidd Ökad bandvidd Normal bandvidd |
Ger silver eller golden chinchilla, recessiv Ger silver eller golden shaded, recessiv Agoutibanden är normala |
OY oY OO oo Oo |
Hane Hane Hona Hona Hona |
Röd hane Svart hane Röd hona Svart hona Svart/röd spräcklig, sköldpadda |